Jag är så tacksam och lycklig för responsen på mitt förra inlägg. Det är för mig det allra käraste jag skrev om, det som ligger mig närmast hjärtat. Därför blev jag extra glad över responsen. Ni vet vilka ni är. Tack!
Jag har funderat en del på vad skrivandet egentligen innebär för just mig. Det är enkelt och samtidigt väldigt svårt att sätta fingret på. Dels är skrivandet i ensamheten och med bara mig själv som sällskap så otroligt givande. Jag får sortera. Känna. Andas med mina tankar. Jag hade egentligen kunnat nöja mig så. Det är egentligen gott nog. Ändå tillförs ytterligare ett lager av meningsfullhet när det uppstår kommunikation via en text som är min. Det känns viktigt och på många sätt angeläget att finna just kommunikationen. Att bli läst. Att bli förstådd och nå fram. Att knyta band med andra genom något som jag har skapat. Det är en ynnest. En otrolig sak att få vara med om.
I min första bok "Skål från ensamheten" fick jag uppleva just det där. Och det tog mig med förvåning och faktiskt en liten storm. Tänk att andra människor kan se sig själv i mina texter. Tänk jag kan få andra att känna och förstå. Tänk så vackert. Det är en så stark drivkraft för mig.
Idag infann sig den där speciella känslan. Som tar hela hjärtat med sig. Fingret på det jag vill belysa och precis det som gör att det möjligen skulle kunna inträffa en kommunikation mellan mig och läsaren. Det gör mig så glad, att min sista skrivardag för i år kom att bli just så här.
En riktigt God Jul på er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar