Något viktigt som jag har lärt mig om mig själv är att jag behöver mycket återhämtning för att orka och må bra. Jag behöver skala av och ständigt lyssna till min kropp, själ och sinne för att hitta rätt i tillvaron. Vardagarna har för mig en tendens, om jag inte ser upp, att lägga sig som ett tungt lock över hela medvetandet och rätt vad det är så jag knappt om det är onsdag eller måndag. Så tar en känsla av att jag endast lever för helger och semestrar långsamt men till slut helt över. Glädjen i vardagen, det vill säga den största biten av livet, bara försvinner. Och då är jag illa ute. Så fungerar jag och det har jag lärt mig.
I praktiken räcker det med endast en liten förkylning för att jag ska hamna där. Så för att kompensera denna extra påfrestning måste jag skala bort andra saker. Idag har jag varit gudabenådat föräldraledig med femåringen och vi har i princip inte gjort något alls. Jag har varit så trött, på ett sådant där sömnigt vis, att jag närmast känt mig vindögd. Barnet vaknade halv sex och kakelläggaren (vi bygger just nu ett nytt badrum) skulle komma så det gick inte att ligga och dra sig särskilt länge. Tur är ändå också att vi har vår lille hund Svante, som måste ut på promenad, så att det blev lite frisk luft en stund i alla fall. Skogen är underbar att vistas i när man är just trött, är också något som jag lärt mig. Så rogivande, så stärkande. Tyst men och samtidigt så full av liv. Inte undra på att både barn och djur är så förtjusta i denna slags miljö.
Nej, helgen kommer att gå åt till rekreation. Jag har bokat av lite saker som jag känner i och med förkylning och så att jag inte kommer att klara av att orka. Jag ska sova ikapp och vila bort allt det onda, jag ska verkligen prioritera det. Och jag kommer att boka in några skrivtimmar också, stänga in mig i ett rum i huset och stänga av allting annat. Då kommer det bara vara jag, mina tankar och min bok. Jag ser så fruktansvärt mycket fram emot detta, att få in den rutinen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar