När söndagskvällen kommer efter en härlig helg brukar jag, liksom just nu, vara fylld av ny energi. Jag har dessutom märkt av hur mycket av den varan som fylls på väldigt mycket extra nu när jag kommit igång med mitt skrivande. Det känns så fint att ha gjort just det. Kommit igång. Det händer saker med boken nu, den utvecklas och får sitt egna liv allt eftersom jag tvingas lösa allehanda dramaturgiskt tekniska problem. Från att en idé föds till att den verkligen tar form är vägen lång och inte direkt rak. Jag försöker att hålla mig uppdaterad med olika tips och idéer för att komma över de där vägbulorna jag då och då stöter på. Tidningen Skriva är inte helt fel i detta avseende, vilken jag nu börjat prenumerera på. Även att googla på andra författares tips är fint, liksom att plocka fram gamla favoritromaner och dissekera dem i hopp om att finna ut mitt eget sätt som passar mig bäst. Att lyssna på ljudböcker är ännu ett sätt att komma vidare med, vilket jag hyllade för dagar sedan. Jag är så glad och nöjd över tillvaron just nu och över att jag äntligen har kastat loss och bejakar det här. Att ta mig framåt, att göra det omöjliga möjligt och att tro på mig själv är något som jag skulle tagit tag i för länge, länge sedan. Det förstår jag nu. Och just nu, när kvällen kommit och jag sitter framför brasan. När jag sitter här med en hög gamla tidningar, några chokladbitar och en stunds ro. Då kommer det till mig så starkt. Att jag förstår att nu, nu äntligen har jag hittat min grej. På riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar