På lördagarna är jag så vansinnigt trött. Det är som att jag slappnar av i varje cell, äntligen kan släppa ned axlarna och pusta ut. Denna trötthet är i allmänhet påtaglig men just den här lördagen i synnerhet. De vardagar som just passerat har varit en särskild anspänning med vab, jobb emellan och så vab igen. Min lille gosse fick till slut öroninflammation ovanpå sin förkylning och moderns oroliga känselspröt har därför i flera dagar nu varit utsträckta i sin fullaste längd. Kanske är det därför jag är extra slö kust idag. Eller så är det dessa oxveckor som tar ut sin fulla rätt. Så kallade bönderna förr de här veckorna mellan jul och påsk och jag antar att man inte direkt syftade på på dess härlighet och lätthet.
Men vi har i alla fall haft tur med vädret.
Och tulpaner på bordet är en riktig glädjespridare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar